20160120_092841_HDRVälkommen till Hälleberget, mitt hörn på internet!

Här finner du predikningar, funderingar och artiklar som berör många olika områden i livet, men som alla har Jesus som gemensam nämnare.

Titta gärna runt lite. Jag hoppas att du ska finna något som intresserar just dig.

3 kommentarer till

  1. Staffan Humlebo skriver:

    Fastetidens kamp mot ondskan – Jesu erfarenhet

    I Gemensam Framtids fastematerial ”Böner och blad” citeras Luk 11:14-26 där Jesus driver ut en ond ande och därefter ger sin syn på vad som händer när en ond ande drivs ut. Den ger sig av och söker en plats att verka på. Den återkommer och tar med sig sju ytterligare onda andar för. Slutet blir värre än början.

    Rörande är att ingen av reflektionerna i ”Böner och blad” bryr sig om vad Jesus säger. Istället ges välmenande råd till att förbättra sin egen vardag och stå upp mot olika former av ondska. Jesus berättar tämligen omständligt hur demonen beter sig och hur andra demoner beter sig. Om detta funderas inte alls.

    Det är som om vi inte får tala i de termer Jesus talar. Vi ska istället läsa Mikael Niemis Vittula-bok och förfasa oss över en laestadianism utan gudstro. Vad har det med Jesu undervisning att göra? Vi ska istället tända ett ljus i protest mot ondskan. Vi ska begrunda AA’s uttryck ”torrfulla” människor – alltså ett onyktert beteende. Handlar Jesu undervisning om detta?

    Just denna tendens att citera bibliska texter men genast fara åt något annat håll för att landa i en skyddad vardag är som att hälla förtunning i bränslet. Hellre då P.P. Waldenströms realistiska insikter i denna Jesu undervisning. Han säger så här om meningen med Jesu ord i Luk 11:26: ”Herrens upprepade segrar över ondskans andemakter skulle icke leda till det då varande släktets omvändelse. Tvärt om skulle Satan efteråt få ännu större makt över detsamma, vilket ock erfarenheten visade”.

    Och i sin kommentar till Matt 12:43 säger han: ”När den onde anden en gång är utdriven ur en människa, försöker han alltjämt återvinna väldet över henne; om om han vinner det, varder den människans tillstånd sjufalt värre, än det först var….Något liknande ser man nu vid alla stora väckelser. Stora skaror varda gripna av Guds Ande; det ser ut som vore den onde anden utdriven ur folket och som hade man de härligaste skördar att vänta. Men hos flertalet bliver rörelsen endast ytlig, den onde anden kommer åter, folket avfaller och förhärdas och varder värre, än det förut varit.”

    Detta handlar alltså om en saklig och erfarenhetsbaserad undervisning om hur det onda fungerar i alla tider. Denna världens prins är en ond prins. Vi lever, som CS Lewis skrev, i en ockuperad zon. Det hjälper föga om en ande drivs ut. Eller om vi förbättrar vårt beteende. Eller om vi anordnar vernissage utifrån bibelord och har tillsammansdagar.

    Lavendeldoftande deodorantkristendom undviker dessa sannningar. Att inte tro på demoners makt, inte förfalla till dominanstänkande, inte befatta sig med ”hårda” budskap i Bibeln, att alltid söka sig till något fräscht, öppet och moget för vår tid – vad har det med kristen fasta att göra? Det gamla ordet var Tessaracoste, 40 dagars fasta och koncentration på Jesu undervisning, särskilt om de onda andar som plågar oss. Och det praktiska vapnet i kampen: den ständiga bönen. Ofta var Jesus-bönen den effektivaste skölden.

    En annant mer påläst variant av deodorantkristendom är att ta avstånd från det maktperspektiv och den mansdominans som Bibeln lider av och återkoppla till det evigt feminina som alltid är givande, födande och aldrig dominerande. Då kan det bara inte handla om att driva ut demoner eller se demoner som en ond makt som återvänder till den frälste och gör livet ännu värre än före den tillfälliga frälsningen. För allt detta är ju en arkaisk våldsdominerad maktdynamik (som vi mognat bort från idag) som inte är öppen, inte ger sinnesro och håller på med negativa känslor. Men som Waldenström sa: Var står det skrivet?

    Den fastetid som Jesus undervisar oss om är snarare att just ge akt på tillfälliga rörelser som verkar vara andligt värdefulla, ge akt på tillfälliga förbättringar – t ex häftiga kurser för att elda på Anden och mindfulness-konferenser som känns så bra i kroppen. Det nytestamentliga ordet för ”fasta” är nesteia, vilket innebär att inte äta någon mat alls. Från tidig kristen tid har dagarna man fastat varierat i antal. Men gemensamt för alla har varit den ursprungliga kampen mot ondska, såsom Jesus undervisar om den.

    Ska vi ha Bibel & Bön och Trovärdighet som fokusområden i livet, såsom Gemensam Framtid föreslår, ska vi ta Jesu undervisning på allvar. Helst.

    Staffan Humlebo

  2. Henrik Sundström skriver:

    6. Och somt föll ned på
    hälleberget, och när det hade växt
    upp, förtorkades det, därför att
    det icke hade (någon) vätska.

  3. sonja g nilsson skriver:

    Hej! Hittade just er blogg.Och hittar ett ”skafferi” fullt av Waldenström.Dessutom ett skafferi med fritt inträde. Nu ska här läsas. Tack!

Kommentarer är stängda.